|
|
Milrök
En gång i ändlösa skogar
där urbergen stupande stå
bortom svindlande, vida myrar
där timmarna dödstysta gå
där välvde i smältvit hetta
ett bål under stybbade bryn
där tumlade väldig och vitgrå
den fråna röken mot skyn
Där kring gick en sotig människa
med ögon som matt porslin
och svettades hett under sotet
i de vassaste vindarnas vin
Hans själ kunde brinna som andras
hans bröst hade hat och tro
och hans längtan steg med röken
ur skogarnas eviga ro
Han sjöng och hans sång blev röken
från ett bål som helt brann ner
det är vitt och svart och försvinner
Det är milrök och ingenting mer
Text: Dan Andersson (1888-1920)
Musik: Dan Viktor (Förlag: Manus)
|
|
